Nu är boken klar.

Med de små historierna som hela tiden berättas i boken, gör att den aldrig hinner bli långtråkig då det händer något nytt hela tiden. Ibland blir dock vissa delar för kort beskrivna. Nu när jag läst klart boken anser jag dock att slutet kunde varit bättre. Jag trodde inte att Herakles skulle dö på det sättet. Det gick snabbt och höll inte samma klass som resten av boken. Boken har varit kul att läsa och jag har fått mycket olika känslor av den. Jag har både blivit arg och haft kul när jag läst den. Författaren vill nog förmedla olika känslor och budskap. Tillexempel glädje, sorg och upprördhet. Budskapen är sol klart i slutet av boken. Ingen är odödlig. Det är ett av många men det jag anser är det bästa. Författaren refererar till Atlas i slutet och om det har jag skrivit jätte mycket på mitt prov. Så det får du läsa där Per. Jag vill bara förklara kort att jag haft det jag bloggat om i ett word dokument som jag hade på en dator hemma. När den sedan dog fick jag skriva om allt. Där av det sena inläggen. Hoppas nästa bok är lika bra Per!

Herakles boken: Jämförelser

Oidipus och Herakles är både olika och lika. De älskar sina mammor mycket men på olika sätt. Herakles tycker om sin mamma på ett sätt som man kanske kan förstå lite mer. Oidipus älskar och gifter sig med sin mamma omedvetet. Frågan är om inte Herakles skulle gjort samma sak, om han inte visste att Alkmene var hans mor. Sedan kan man ju se likheten mellan Akilles och Herakles väldigt tydligt i boken. Nu har jag bara sett filmen Troja där Akilles är med och vet inte hur mycket han har ändrats. Man kan se likheterna i de alltid så många tjejerna och framförallt i krigsskickligheten.