Den moderna Prometheus. Varför heter boken så?
Monstret Frankenstein är mänsklighetens eld. Prometheus gav elden till människorna. Victor Frankenstein ger monstret till mänskligheten. Detta är bara en början på alla likheter som kommer att tas upp mellan Prometheus och Victor Frankenstein.
Victor Frankenstein skapar som bekant ett monster. Prometheus skapade liv av lera. Båda tror sig enligt mig, också att de själva kan vara gud. De tror att de kan axla manteln för något de inte ens bör tänka på.
Den mest diskuterbara frågan är ändå likheterna mellan Prometheus, Victor och monstret. Vem är monstret? Och vem representerar vem? Elden i boken ska förklara hur kraftfull den faktiskt är för oss människor. Monstret upptäcker eldens värme och hur man kan ha nytta av den, i början av boken. Sedan när han bränner upp huset vid hans skjul, märker han av kraften av den. Han är lika stark som elden. Han är den som kan döda mänskligheten likt elden kan döda människor. Han är alltså den moderna elden. Vem är monstret i boken då? Vi vet nu att Prometheus är Victor och elden är Monstret som Victor skapar. Jag trodde i början av boken att Victor kunde vara monstret, men efter att jag kommit längre in i boken visade det sig att det var fel. Monstret dödar människor avsiktligt men Victor Frankenstein skapar inte monstret med avsikt. Enligt mig är man ett monster om du skapar ondska medvetet.
Det moderna lidandet Victor utstår i boken är som ”det omoderna ” lidandet som Prometheus utstår med fågeln som pickar ut hans lever. Victor lider när hans nära går bort. Ett lidande för kärleken. Typiskt för romantiken.
Mary Shelley var starkt emot upplysningen och tycks ha sagt följande enligt Wikipedia: man bör inte försöka bemästra naturen, det är en makt alltför stor för människan att bestämma över. I boken syns detta tydligt. Frankenstein skulle inte ha skapat monstret. Det går för snabbt.
Koppling till essän
I essän nämns en målning, där ett barn sträcker sig mot sin spegelbild i vattnet. I boken ser monstret sin spegelbild och känner avsky. En tanke jag får här är att romantiken lever kvar i oss alla tackvare detta ting. Vi vill bli älskade för att vi är oss själva. Inte för spegelbilden. Därför finns det alltid känslor inom romantiken. Det finns problem att skriva om, teckna och filma. Det finns människor som monstret. Alla blir inte älskade. Känslor kommer alltid finnas. Därför lever romantiken kvar enligt mig.