Slaget om fotbollen. Krönikan fast med små ändringar

Det börjar som en liten grupp, men den växer. Till slut har den blivit så stor, att den inte kan hanteras. Det har blivit en organisation som har åsikter. Och ännu värre blir det när organisationen vill ha makt. Ingen vågar ställa sig emot maffian, trots att alla vet att det de gör är fel. De växer i det samhälle vi älskar. På samma sätt växer fotbollens firmor runt om i Sverige. I det vi älskar.

I Manchesterderbyt visade Craig Bellamy, bilden ovan, vad han tyckte när han slog en åskådare som tagit sig in på planen för att förstöra en fotbollsmatch. Lite komiskt är att han, i och med det slaget, tar det första steget i slaget om fotbollen. Många säger att han gjorde fel i det han gjorde, men är det verkligen en slump att ingen anmält händelsen till polisen?

Det kan på förhand se ut som en spännande och helt otrolig match. En match vi kommer komma ihåg länge. Personerna i klacken har möjligheten att få en sådan kväll att bli ett minne för livet. Men det tråkiga är, att nuförtiden sker det inte i positiv bemärkelse. Att en liten kille som är på fotboll för att se sitt favoritlag spela, behöver poliseskort för att ta sig från Söderstadion i säkerhet, får inte vara sant. Alla kommer minnas det och speciellt den lilla killen. Vi har bytt ut kärlek för sitt lag mot hat och ilska. Tårar rinner precis som förr, men inte för att kärleken är för stor eller för att guldet är i hamn, utan för rädsla och ångest. Ångest för att något vi alla älskar gått förlorat. Fotbollen.

Vi är på matcherna, men det är kriget på läktaren vi minns. Huliganismen har gått för långt.

Hängivna supportrar i all ära, som alltid står upp för deras lag, men de där personerna som förstör fotbollen ska bort. De styr våra klubbar mot undergång. De avskedar personal, får sponsorer att bryta avtal, bestämmer när matcherna ska ha en paus på en kvart eller avbrytas helt och ger i och med det klubbarna usel ekonomi. De styr klubbarna som en dålig VD styr ett företag.

Vi måste våga ta krafttag mot dessa personer. Vi är nog fler som står för en fotboll med fullsatta läktare av hängivna supportrar som sjunger tills rösten dör och med tårar av glädje när guldet ger oss bevis på att vi gjort det vi ska för vår klubb. Vi behöver bara våga ta tag i detta och inte låta en fin klubb som Hammarby gå under. Vi är i kris och vi måste då hjälpa varandra. Vi kan inte slåss mot varandra som om det vore inbördeskrig. Vi är i krig om fotbollen och just nu är slagfältet Söderstadions läktare. Vi behöver allas hjälp för att vinna slaget om fotbollen. Om detta slag förloras, dör även Hammarby IF.

Bildtext som försvann: Craig Bellamy tar, den 20 september 2009 i Manchester derbyt, avstånd från folk som vill förstöra fotbollen.